världens bästa linnea

jag fick ett riktigt ryck och började städa, sortera och packa upp en massa här hemma.
plus att jag har hunnit tvätta fyra maskiner tvätt också.
jag kan om jag vill, och sakta sakta men säkert börjar min lägenhet formas till ett riktigt hem.
det är nästan så jag inte minns hur det är att ha ett riktigt hem, där allt man äger är uppackat och på sin rätta plats. det är så himla länge sen.
sen jag lämnade hammarbyhöjden har allt bara varit ett kaos på bostadsfronten.
det har flyttats fram och tillbaks, ihop och isär, och runt i hela stockholm.
men nu börjar jag ändå se ljuset i tunneln. finally.
jag vill nog bo kvar här för alltid, för det känns som att jag fått min dos av flyttar så det räcker för hela livet.

jag slamrade rätt mycket här förut, och när grannen som vanligt började ropa "håll käften!" så svarade jag och skrek "nej!"det högsta jag kunde.
då blev han faktiskt tyst.

ha! ett noll till mej.