this too shall pass


inatt fick jag uppleva hur det är att ha sömnproblem.
nu förstår jag verkligen vilken hemsk känsla det är, och jag lider med mina vänner som har det så natt efter natt efter natt...
jag brukar oftast sova som törnrosa bara jag lagt huvudet på kudden, men nu vaknade jag mitt i natten och hade hjärtklappning och så mycket tankar snurrandes i huvudet att jag trodde jag skulle explodera.
och det var helt omöjligt att somna om igen. 
stress.
minst sagt.

så det var ingen glad linnea som dök upp på jobbet i förmiddags.
konstigt nog fungerade jobbet lite som medicin.
efter att ha spenderat 6 timmat där och även fått lite terapi av snälla kollegor mår jag bättre.

allting ska ordna sej.
det måste det ju göra.





Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0