en vän har kommit hem!




waccis är äntligen tillbaka i stan, och stockholm har blivit helt igen.
fy vad jag har saknat dej!
idag har vi haft kaffemys i soffan ute i bromma.

sen har jag försökt få viktiga och stressande saker gjorda, men det är svårt när man hela tiden kommer på massa undanflykter. det är ju så tråååkigt med måsten!
varför kan man inte bara knäppa med fingrarna och få allting gjort?

nu sitter jag hemma och är mer nervös än jag var innan redovisningen i måndags.
jag förstår inte varför!


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0