världens bästa linnea

det är lördagkväll och klockan är snart sju. har precis kommit tillbaka till sthlm.
och vad gör jag? har jag precis kommit ut ur duschen och ska fixa mej för sw och jockes fest som är planerad sen veckor tillbaks?
nej. inte. verkligen inte.
jag sitter uppkrupen i soffan och är sjuk. på riktigt sjuk. och på ett fruktansvärt dåligt humör.
jag är sur som en citron. varför är jag tvungen att bli sjuk just nu?

och jag har inte blivit ett dugg bättre under dagen, trots blodapelsiner, passionsfrukt och 20 droppar echinagard i ett vattenglas en gång i timmen. allt det där kan slänga sej i väggen.
det levande beviset på att det inte funkar är jag, som sitter här med frossa, värk i hela kroppen, världens mest täppta näsa och halsont så att det gör ont varje gång jag pratar. och hosta. och huvudvärk.... wiiee.. jag tycker så synd om mej själv.

det är nu man skulle haft någon som gav en varmt honungste på sängen. och som strök en lite över håret då och då och sa att det blir bättre snart. men som vanligt finns det ingen sådan här. i den här lägenheten får man koka sitt eget te och klappa sitt hår bäst man vill. ännu en anledning att tycka synd om mej själv.