världens bästa linnea

vi har varit ute och ätit avskedsmiddag på vår favvorestaurang vid havet.
imorrn klockan 14.40 blir vi upphämtade av en buss och körda till flygplatsen.
sen är äventyret över´för vår del. det känns inte ett dugg bra. verkligen inte ett dugg.
jag längtar inte hem ens det minsta lilla, inte än, och jag skulle lätt kunna stanna här i två veckor till om någon bara erbjöd mej.

åh vad det värker i mitt semesterhjärta att behöva lämna det här.
jag nästan grät när vi åkte från stranden förut idag, för man vet ju inte när man kommer att få sola och bada igen. i värsta fall kan det dröja flera år, det vet jag av erfarenhet.