kris!


om jag grinade igår när jag kom hem är det ingenting mot hur mycket tårarna sprutade idag när jag kom innanför dörren. och det är absolut inte jag som är labil, det är mitt livsöde som står för den biten. varför har jag sån jäkla otur?

men jag ska börja med att berätta att jag haft en toppendag på tidningen, så ni inte blir oroliga. jag skriver och skriver och får till och med beröm. det är så skönt att höra att det man skriver duger, att det faktiskt hamnar i tryck efter bara några små ändringar, och sedan kan läsas av hela åland. jag är godkänd. det visste man ju liksom inte innan, så det känns helt underbart. idag har jag intervjuat en åländsk rockstjärna och varit på en sminkmässa. och imorrn ska jag besöka den nyöppnade (och enda) salongen på åland som gör konstgjorda naglar. ska bli så himla kul!

men nu till oturen. på hemvägen fick jag för mig att köpa en hamburgare i ett gatukök precis utanför min lägenhet. de tog inte kort så jag fick springa över till bankomaten (eller otto som det kallas här) för att ta ut pengar. och vad händer? jo, otton slukar mitt visa!! jag fick hjärtstopp när jag såg det hända. jag har inte en enda euro eller ens ett cent på mig, så bilder av en ihjälsvulten linnea dök direkt upp framför mina ögon. det är så typiskt att det ska hända nu när jag är här. hade jag varit i stockholm hade det ordnat sig på två röda, men nu är jag alldeles ensam och känner mig så liten och hjälplös.
ringde mamma och pappa och grät så mycket att de inte kunde höra vad jag sa, men till slut fick jag fram det och nu har jag fått en handlingsplan av pappa som jag ska följa imorrn. jag hoppas att det löser sig. verkligen.


boven i dramat. my worst enemy.


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0