världens bästa linnea

jag sitter uppe fast jag borde somnat för länge sen. jag drabbas av gå och lägga mig-fobi ibland. jag har aldrig haft svårt att somna, så fort jag väl lägger huvudet på kudden somnar jag på två sekunder. vägen mellan soffan och sängen är dock väldigt väldigt lång ibland. vet inte varför det är så, varför man håller sig uppe när det inte finns nått mer att göra. bara för sakens skull.

och så längtar jag bort igen. jag vill se något nytt. jag önskar verkligen att jag vore en stabil människa med båda fötterna stadigt på jorden, men det är jag inte. jag är alldeles för fladdrig och velig. rastlös. det känns som att jag vill så himla mycket, men i slutändan gör jag ingenting.



nu gör jag ett nytt sovförsök.